17 år och mamma till Novalie

~Min förlossning~

Publicerad 2012-11-03 17:14:00 i Förlossningsberättelse, Graviditeten,

Ja ni nu tänkte även jag skriva lite om min förlossning, eftersom jag gärna vill ha det svart på vitt så bör jag väl sätta igång innan minnet sviker allt för mycket! Det har ju trots allt gått lite mer än 3 månader sen och jaa, saker som har hänt bleknar ju med tiden, tyvärr! 
Börjar lite med dagarna innan och så, tar även hjälp en del av min förlossningsjournal TROTS att jag var med hela förlossningen och minns i stort sett allting. 

(OBS MYCKET TEXT!)

22/7 ~ Det var den dagen det började skulle man väl kunna säga, även dagen för bf. Natten innan var förjävlig, ont och ännu ondare. Vred och vände mig i sängen under natten och hade onda sammandragningar i flera timmar. Dock släppte dom efter ett tag och någonstans somnade jag fast sov mycket ytligt. På dagen hände inget särskilt, hade lite ont i ryggen bara. Men inget som indikerade på bebis. Var HELT SÄKER på att jag skulle få gå över 14 dagar och bli igångsatt, ställde nu in mig på detta för att slippa bli så grymt besviken.

23/7 ~ Fortfarande ingen bebis, fortfarande ont i ryggen och jobbiga sammandragningar under natten. Ställde in mig på den 25e juli, det SISTA barnmorskebesöket. Var helt säker på att jag skulle komma dit för ingen bebis tänkte väl titta ut än? (Glömde dock besöket hehe...)

24/7 ~ Vaknade vid halv 7 denna morgon efter en natt med ca 1-2 timmars sömn, innan Johannes gick upp för att jag hade ganska ont och behövde kissa. Sagt och gjort, jag gick upp och kissade och när jag satt där fick jag en mycket jobbig sammandragning som fick mig att vika mig dubbel (så gott det gick med magen alltså) torkade mig och det kom blodblandat slem på pappret och även slemproppen släppte vid detta tillfälle...kanske skulle bli en bebis snart iaf? Nee, trodde inte på det och skickade Johannes till jobbet. Dagen förflöt obemärkt förbi, försökte sova och LYCKADES slumra till en timme, som kändes som 5 för vaknade av att jag hade ont hela tiden. Men trodde ändå inget var på g, hade ju hört om folk vars slempropp hade gått flera veckor innan och gått med förvärkar i veckor också...låg i badet mestadels av dagen, var även ute en sväng på stan om jag inte minns fel. På kvällen där hade jag så förbaskat ont i ryggen att jag satt och vred mig med värmekudden, AJ vilken smärta...den kom och gick med sammandragningarna. 

25/7 ~ Natten till den här dagen sov jag inte mycket! Hade så ont och jag vaknade upp hela tiden och var bombsäker på att det skulle bli en bebis, väckte Johannes flera gånger och sa att jag hade ont men han var för trött för att varken reagera eller bry sig så jag låg där och halvslumrade mellan det onda. Vaknade helt slut och tänkte att nu får det INTE komma någon bebis för jag vill inte, vill sova innan...
 Dagen kom och gick med dessa jobbiga sammandragningar fortfarande. Trodde ändå inte att något var på g men för säkerhets skull duschade jag på kvällen och gjorde mig "fin" haha...visste ni att det tar lite mer än en timme att raka sig under magen? Ben och hela fadderullan...det gör det! Och andnöd hade jag och ont hade jag och jobbigt som fan var det...men klar blev jag! 
  Senare på kvällen var vi uppe hos Johannes föräldrar och åt har jag för mig? I alla fall satt i Amandas säng den kvällen när jag kände att det rann till lite mellan benen, trodde först jag kissade på mig eller fick en megarejäl flytning! Det gick igenom både trosor och shorts och blev en liten fläck på överkastet men tänkte inte mer på det för det kom ju inget mer? Efter ytterligare ett tag hade jag fått nog och Johannes tjatade att jag skulle springa i trapporna så då gjorde jag det! Johannes föräldrar bor på 5e våningen och vi sprang ända ner och ända upp igen 2 gånger (?) sen flåsade jag som en jag vet inte vad! Haha snacka om dålig kondis man får...
Vi vandrade hemåt efter ytterligare en liten stund och kände mig nästan som vanligt, hade bara lite ont så nee än skulle det nog inte bli nån bebis...*suck* 

26/7 ~ Vi gick och lade oss runt 12 den kvällen tror jag? Tänkte att det var bäst att vara utvilad ifall något händer, man vet ju inte! Innan vi gick och lade oss fick jag en känsla av att jag var TVUNGEN att lägga fram allting som skulle med! Lade allt i köket och packade det sista (även om jag trodde att jag skulle få packa upp det igen nästa morgon...) 
 Under dom 2 och en halv timme jag halvsov denna natten hade jag ont, så jävla ont! Var vid halvt medvetande för jag vet att jag låg och vred mig i sängen och gnydde vid varje värk, fyfan va ont det gjorde men var för trött för att vakna helt men så pang bom klockan 02.30 ca vaknade jag av en värk, blev klarvaken och så bara small det till i magen, men var för trött för att reagera riktigt men helt plötsligt blev det blött och varmt mellan benen. Väckte Johannes och sa att "du jag vet inte men antingen så har mitt vatten gått eller så kissade jag precis på mig riktigt rejält" strax efter det reste jag mig upp och så sa det SPLASH på golvet varav jag tillade "nee det var vattnet..." 
Gick in fort som fan till toan och det bara forsade vatten hela vägen och det bara kom mer och mer och mer i toan. Man verkligen hörde hur det rann och nu satte värkarna igång på riktigt. Det gjorde riktigt ont men kunde inte heller slappna av så tror det var därför. Ringde mamma, Johannes mamma och förlossningen och sa att nu är det dags. Vi kommer om ett tag! 
 Mitt i allt vatten och alla värkar ställde jag mig och plockade ögonbrynen (?!) kalla mig knäpp men detta var för mig väldigt viktigt! Kunde ju inte komma in och föda barn utan nyplockade ögonbryn? haha...
Stunden det tog för mamma och Åsa att komma till lägenheten kändes som flera timmar! Men vad kan det ha tagit? 20 minuter kanske? MAX. Stod i alla fall i badrummet och plockade ögonbrynen snabbt som satan mellan värkarna och vid varje värk dök jag ner på huk och svajade över handfatet...Efter detta klädde jag på mig, tog en binda i trosorna för det forsade ju för fan fortfarande och ont hade jag. Bilfärden var hemsk, visste inte hur jag skulle sitta och var helt säker på att dom skulle skicka hem mig igen. Skrev i alla fall ett inlägg på fb men det försvann? Laddades inte upp iaf...synd :/ 
Klockan 03.30 blev jag inskriven på förlossningen och fick sätta mig med ctg på magen för att mäta värkar och Litens hjärtslag. I denna apparat skulle jag sitta ca 20 minuter sa dom. 20 minuter gick och dom kom in, var överlycklig för NU skulle jag nog få komma upp och gå men nej dom var inte helt nöjda. 20 minuter till sa dom. Jaha okej, men sen skulle jag få upp och gå! Fick in en massa saft och grejer för att jag skulle få i mig lite socker så Liten skulle kvickna till. Det gjorde h*n inte. Fortsatte att sova i magen och jag satt fast i den där jävla ctg-maskinen! Efter ett tag gjordes en undersökning och var öppen ca 4 cm, gud va skönt! Jag får stanna! 
Hade för tillfället på mig förlossningens snygga kläder, rock och nättrosor! 
 
Helvetesmaskinen! 
 
05.19 Vart jag iaf bortkopplad för att få gå på toa och kissa...var ju tvungen att ringa på klockan när jag behövde kissa, kändes skumt! Vart däremot ditkopplad igen...inte kul :/ 

06.07 görs bedömningen om att sätta en skalpelektrod för att jag åtminstone ska slippa en dosa på magen, skönt, och även för att Liten ska vakna till. Dom har nu buffat och knuffat på magen några gånger samt dragit i min tapp, det gör ont ska jag säga, men Liten sover skönt där i magen! Förresten en skaplelektrod är som en liten skruv med en tråd i som skruvas fast i barnets huvud, låter grymt jag vet men hjälper till att registrera barnets hjärtljud. 
 
Det bandet runt låret är det som håller fast skalpen. Och där är även mina fina trosor!
 
07.54 Kopplas ctg bort och jag får faktiskt ut och röra på mig lite för i detta laget svarar jag barnmorskan när hon frågar hur värkarna känns "Mesigt" Det här är mesvärkar!" så vi får knalla iväg en stund med den där fina gåvagnen, den får ni dock ingen bild på, ser förjävlig ut haha...jag alltså. 

08.10 Måste jag tillbaka till rummet för nu ska jag sitta fast ännu mer, värkarna vill inte komma igång ordentligt efter allt stillasittande så dom kopplar in dropp. 20ml/h börjar dom med, vet inte ens om dosen höjdes nåt? I alla fall efter detta sätter det fart! Får nu tänka på andningen vid varje värk, kan inte sitta still heller och allt är jobbigt.  Har hittills bara öppnat mig 5 cm, alltså EN cm sen jag kom in men nu kommer allt på en gång. 

09.20 Nu börjar det bli jobbigt och jag känner hur det trycker på som fan, sitter och halvkrystar mig igenom varje värk samtidigt som jag emellan pauserna försöker äta lite. Minst sagt svårt. Jag frågar flera gånger om det verkligen SKA trycka på såhär mycket och jaa, det ska det. Skalpen kopplas på igen och dom kollar hur öppen jag är, 8 cm! Inte undra på att det trycker på. Här går jag nu på toa för att kissa och väl på toan känner jag hur något bara sjunker ner i en värk och jag skriker att "Nu kommer den!!" 

09.25 Är öppen 10 cm och har krystvärkar, krystar för fullt och försöker samtidigt andas i lustgasmasken som jag nyss fått inkopplat, dom kopplade den väldigt lågt, minns dock inte hur lågt men VÄLDIGT lågt. 
 
Öppen 8 cm, strax efter ligger jag och krystar! 
 
09.44 Efter 14 minuters aktivt krystande är Liten ute! Det blev en liten flicka och jag klarar inte av att hålla tårarna borta. Gud vilket ögonblick! Helt magiskt är det... Hon kom ut med handen vid kinden och därför rev hon mig lite så fick sy efter en stund, kändes inget särskilt. Var uppe och kissade kort efter och DET däremot gjorde ondare. Man vågar knappt torka sig heller för fyfan vad svullen man var! Kändes som man hade en stor boll mellan benen, lite läskigt...och dessutom blöder man som ett as! Massor blod och mörkröda stora klumpar, usch! Blödde igenom min "blöja" som jag hade...det ser faktiskt ut som en blöja, tro mig! 
Fikat var inte så roligt som många tycker, var ju inte ens hungrig? Blev förflyttad till förlossnings-bb runt klockan 1 och fick då lite mat i magen, dom andra gick och åt nån annansstans, tror dom åt kebab eller nåt haha...så där satt jag med min fina dotter som sov, gud vad lycklig jag var! 

 
Vi valde tidig hemgång och åkte hem kvart över 1 dagen därpå, var skönt att få komma hem till sitt! 
 
Novalie Freja Melony Eriksson föddes 120726 klockan 09.44, hon vägde 3670 gram, var 51 cm lång och helt PERFEKT!


//xoxo Mia

Kommentarer

Postat av: Johanna

Publicerad 2012-11-03 17:48:49

Åhh så fint, man får ju helt klart tårar i ögonen av att läsa det här!

Svar: aaw tack :)
Baambieh

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Mia

Jag är en tjej på snart 18 år och i den här bloggen får du följa mig och hur jag försöker få ihop vardagen som ung mamma men framför allt får du följa min dotters utveckling. Hoppas du stannar!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela